Det lilla barnet har det automatiskt i sig. Att ständigt pröva nya ljud, nya rörelser, nya metoder för att växa och utvecklas. Det första steget kan tas med pappas hand alldeles i närheten, men oftast slutar stegen i ett fall. Men barnet försöker igen och efter många misslyckanden lär det sig att gå. Motivation ger tålamod och ansträngning!
Att åka på en resa kräver också steg. Oftast planerar man, åtminstone i stora drag, vart man ska åka, hur man ska resa, vad man ska packa med sig. Man fantiserar hur det ska bli, vad man ska se och uppleva. En god planering möjliggör en lyckad resa. Men man kommer ingenvart om man inte rör på fötterna.
Ibland sker det första steget i blindo. När Abraham blev kallad av Gud att lämna sitt hem, visste han inte vart han var på väg. Men han packade med sig sin egendom, tog hela familjen med och begav sig av.
Om han inte hade tagit det första steget, hade han, och mängder av människor, blivit utan alla de välsignelser som Gud hade planerat för hans resa. Det första steget ledde till så många otroliga händelser som Abraham inte hade en aning om när han inledde resan. Han fick ledning av Gud allteftersom han lydde och gick – men bara för ett steg åt gången.
När han äntligen fick sin son Isak och Gud ledde honom till att offra sonen, gick han antagligen med mycket tunga steg, men fortfarande lydde han Gud. Också den gången ledde lydnaden till välsignelse och Gud utbrast: Nu vet jag att du fruktar Gud. Och Isak räddades från att offras.
Under vårt liv behöver vi kombinera dessa tre sätt att ta det första steget. Vi behöver öva oss, vi behöver planera, och vi behöver lita på att Gud har full kontroll när han ber oss att gå efter hans plan.
Vart är du på väg och hur ska du komma dit?
Monica Lundgren