Hur ska Metodistkyrkan vara en kyrka i en värld som präglas av polarisering, rädsla, auktoritära strömningar, våldsam retorik, främlingsfientlighet och växande nationalism?

Söndagen den 13.9 firade vi en avslutande andakt med avsakralisering i Svartså kapell. Andakten inleddes med preludium, bön och psalmsång. Vi sjöng samma tre psalmer, som församlingen sjöng, i samband med invigningen av kapellet, den 8 juli 1928. Med inlevelse sjöngs de tre psalmerna 211 Jesus kär, gå ej förbi mig, 375 Jesus, det skönaste, största och renaste namn samt 94 Du som av kärlek varm blödde för mig, nu som då. Irina Kullberg ackompanjerade på pianot. Som avslutning sjöng vi en visa som Göta Åkerberg diktat. Möjligen var den avsedd som avskedsvisa till någon pastor, i tiden. Nu fick den fungera som avskedsvisa för kapellet. Församlingsrådets ordförande, Mervi Palmberg, ledde den avslutande sången.

Metodister har genom historien förenat kristen tro med ett aktivt engagemang i samhället. I höst fortsätter samtalet om vad det innebär i vår egen tid genom en serie webbinarier om Metodistkyrkans sociala principer – och om hur vår tro får ta form i frågor som rör politik, rättvisa och jämställdhet.